RAW Comedy Club

Jag försöker undvika att skriva för mycket om våra shower i den här bloggen men nu kan jag inte låta bli för hösten/våren på RAW är bland de mest intressanta sedan klubbens start 2004. Vi har börjat köra VARJE HELG på vår nya hemmaplan Maxim och där kommer jag att släppa större delen av ansvaret för MC-rollen till glödheta Messiah Hallberg och Ahmed Berhan som får hålla i trådarna vilket innebär att jag för första gången någonsin kommer kunna köra lika länge som alla andra komiker på RAW - kul som fan!

Vi har till i slutet av oktober bokat vår första comedy act som inte är renodlad standup - fantastiska Axis of Awesome och tar därigenom ett nytt kliv framåt i vad vi vill göra med RAW. Vi vill aldrig sluta att överraska. Vi har som vanligt massa shower med de största svenska namnen men ta chansen att upptäcka alla de nyare komiker och våra internationella stjärnor vi bokat. Ingen som uppträder på RAW är dålig. Alla har förtjänat att stå på vår scen genom hårt slit framför datorn och på klubbar runt om i landet. Det kanske bara är jag men jag har alltid älskat känslan av att upptäcka något före alla andra. Den chansen har ni flera gånger under hösten!

Av de internationella komikerna vill jag förutom Axis of Awesome (Malmö 26 okt, Göteborg 27 okt, Stockholm 29, 30 och Oslo 31 okt) också nämna one-liner-kungen Stewart Francis (RAW på Maxim 24, 25 sept) som precis avslutat en tre månader lång turné där han öppnat för Ricky Gervais och gjort dundersuccé och Ardal O´Hanlon (Göta Lejon 26 sept) som slog igenom i kultserien "Father Ted".

Några andra glada nyheter är att RAW återigen åker på Sverigeturné och att vi kommer väcka liv i RAW comedy cruise 2011.

Närmaste showen är imorgon, lördag 4 september. Ahmed Berhan som nyss gjort succé på Köpenhamns Comedy Festival håller ihop kvällen och jag själv kommer köra minst 30 minuter. Med oss på scen har vi också grymma Patrik Larsson och stjärnskotten Behrad Rouzbeh och Sara Andersson. Inte hört talas om dem och känner dig tveksam till att köpa biljett? Se ovan! :-)

Vi ses.

Axis of Awesome.

En lång dag är över och jag ser fram mot att hoppa ner i sängen så jag är utvilad imorgon. Det kommer bli en intensiv dag där jag går in i studio med Sean Banan för att spela in uppföljaren till megasuccén "Skaka rumpa". Hyfsad press på oss och framför allt Sean nu att följa upp en sån enorm succé. Etta på Spotify i tre veckor med sin debutsingel. Vet inte om någon annan svensk artist gjort det. För att inte tala om 1,4 miljoner views på youtube. Det kommer bli svårt men om jag bara får Sean att släppa fokus på alla rumpor så kommer det gå vägen. Senare på kvällen är det Kristallen-galan som gäller. RAW är inte nominerade i år heller så juryn är bevisligen humorbefriade. När inte vi kan vinna kan man ju bara hålla tummarna för att suveräna och överlägsna "Solsidan" gör det. Apropå TV. 

Jag pratade ju om "So you think you can dance" förra bloggen och nu när jag hittat ett av mina favoritklipp måste jag lägga upp det direkt.

"Vad sa du? Om jag tror att jag kan dansa?"

"Ja det tror jag faktiskt :-) 

Det säger hyfsat mycket om standarden när ingen av de här två vann finalen. Men rätt person, min favorit, Lauren var outstanding! Men det här är Robert och Dominic "D-trix". Shit. Man är verkligen hooked när man till och med kan smeknamnen på de i programmet. Stalkervarning! :-)

Ja vinnaren är alltså utsedd av mig, inte av juryn för de finaste TV-priserna under Kristallen-galan. Har juryn någon som helst smak så bör det dock vara solklart vilket program som vinner kategorin "Bästa utländska program" och som borde vinna "Bästa program alla kategorier i år". Nu finns ingen sådan kategori vad jag vet men om det hade gjort det hade amerikanska "So you think you can dance, säsong 7 dödat allt annat motstånd. Det var länge sedan jag satt med öppen mun och gapade framför TV:n och bara ville se mer direkt. Senast var nog första säsongen av "24". 

Jag har alltid gillat att dansa och anser nog att jag har rätt bra taktkänsla men mitt korta äventyr i Let's Dance gjorde mig väldigt snabbt upplyst om att det krävs enormt mycket mer än bara taktkänsla för att bli en bra dansare. Att bli en grym dansare kräver inte bara talang utan enormt mycket stenhård träning så att följa "So you think you can dance" den här säsongen har inte varit något annat än magiskt. Det är som ett "Idol" fast med dans - hip hop, street, jazz, 10-dans (som vi dansade i Let's Dance), bollywood-dans, modern dans och säkert hundra andra danser som jag inte uppfattat eller förstår men om det är något jag verkligen förstått så är det hur coolt, vackert, stenhårt, imponerande, inspirerande, kärleksfullt, roligt och grymt "So you think you can dance" är!

Jag kan inte vänta tills säsong 8 börjar.

Jag blev nog till och med lite kär i den mest fantastiska dansaren av de alla i programmet - Lauren. Här är ett av alla grymma dansnummer hon gjorde under den här säsongen.

Jag har skaffat mig en slav på kontoret. Eller slav är väl inte den korrekta beskrivningen, praktikant tror jag det heter nu för tiden. Han heter Petter och kommer från en mediaskola - surprise! Jag kommer ihåg när jag fick välja inriktining i skolan - det var humanistisk, samhällsvetenskaplig, natur eller teknisk. Slut. Nu för tiden får kidsen välja på hip hop skolor, bowlingutbildningar och annat flummigt skit. Eller jag är ju för valfrihet och gillar förändring så jag är nog mest avundsjuk att jag inte hade samma valmöjligheter när jag var ung.

Antalet mediaskolor är fler än någonsin. Hoppas bara att jag har valt rätt praktikant nu så jag inte fått något måndagsexemplar som förstör kopiatorn, kokar svagt kaffe och ställer korkade frågor. Man blir ju lite tveksam när man ser honom. Eller?

Jag och vår nya cross-media-producer Petter Bristav som tydligen är komiker också. Spännande två månader väntar. 

För någon månad sedan fick jag uppdraget att skriva en text som skulle skickas till alla nya studenter på Mittuniversitetet i Sundsvall, då jag studerade journalistik där 2005-07. Och nu i dagarna damp tidningen ner och till min glädje valde de att ta med min text, oredigerad. Och precis som med min stand-up ligger det oerhört mycket realism bakom de stundtals hårda orden. Kudos till folket i Sundsvall.

Här är texten:

Det finns något ironiskt över att just jag skriver den här välkomsttexten. Jag som efter studenten drömde om New York, men hamnade i Sundsvall. Det är inte menat som någon kritik, bara som en påminnelse om att livet sällan blir som man tänkt sig.

   Jag är inte heller någon förespråkare för studentliv, jag var och är en kille från centrala Stockholm, van att själv välja mitt umgänge och leva i den ensamma storstan. Nu befann jag mig i mitten av ingenting (om ni inte redan visste det ligger Sundsvall exakt fyra och en halv timme från allting).  

   I min första krönika i skoltidningen skrev jag: ”Jag har lite svårt för det här studentlivet. Det här när tråkiga människor som inte kan vara underhållande eller intressanta om det så skulle rädda deras liv, häller senap i varandras byxor och sjunger ABBA-covers iklädda banankostymer och kallar det underhållning.”

   Jag och min bästa vän under studietiden brukade förfesta till tv-serien Entourage, vi drack drinkar och drömde om Kaliforniens värme. Sedan tog vi oss ut i det kylslagna december för att höra ortsborna skrika oförskämdheter efter oss. Sundsvall i all ära, men LA, it is not. Stan hade svårt för mig och min välskräddade garderob. Vem kunde tänka sig att det norrländska sinnet inte uppskattade vita kostymer och guldskjortor.    

  Vi var två som brukade gå Sundsvalls gator fram iförda kostym. Den ena är död nu. Det torde vara symptomatiskt.

   När jag var på Sverigeturné med några kollegor i våras hade jag äran att återvända till Sundsvall för att uppträda i Stadshuset. Innan giget passade jag på att smita iväg för att se vad som hade hänt sedan jag lämnade staden några år tidigare. Inte ett spår av mig fanns kvar. Inte den italienska finkrogen Il Barone på Kyrkogatan, där jag intog mina söndagsmiddagar. Inte Pizzeria Valentino som alltid dränkte mina pizzor med vitlökssås. Till och med mitt grannpar på Köpmangatan som alltid väckte mig med sitt oerhört högljudda sexliv hade flyttat. Men visst fanns det saker som ändå påminde om mina år i staden. Den tisdagskvällen var det bara ett etablissemang öppet – Dalton´s, en av Sundsvalls mest okända barer där besökarna kan sjunga karaoke och slå varandra sanslösa om vartannat. Den krogen är på något sätt Sundsvall.

   Men frukta inte kära studenter! Det här är bara mina åsikter. Ni kommer antagligen inte att dela dem. Förutsatt att ni inte är narcissistiska sociopater från överklassen kommer ni ha en fantastisk tid på Mittuniversitetet och i Sundsvall, det kan jag nästan garantera er. Håll er borta från kostymerna bara.

Då är det bara några timmar kvar till nypremiären av RAW. Som ni nog vet så flyttar vi till teatern Maxim vid Karlaplan. Ta tunnelbanan till Karlaplan och gå två minuter så hittar du oss vid rondellen. Dagen till ära har jag skaffat en ny klocka av märket Kyboe. Känns extra bra att ha något manligt när jag förlorat mitt fina armband från Thomas Sabo i Skottland. Dagen har i övrigt inneburit massa möten och planering. På söndag går jag och Sean Banan in i studion för att göra uppföljaren till megasuccén "Skaka rumpa". Låtarna vi fått är mycket lovande så ska bli enormt kul att vara tillbaka i studion igen.

Men först alltså fredagsmys. Eller så mycket fredagsmys lär det inte bli men rått och kul kommer det bli. Som vanligt. Hoppas vi ses.

Man lär sig ju något nytt varje dag, idag fick jag lära mig innebörden av ordet Vaska!
Utan överdrift det där är bland det mest efterblivna skiten jag har hört i hela mitt liv och jag känner folk som bestämde sig för att köra en scooter in i en betongvägg.
Helt ärligt att tömma en champagne flaska för sakens skull, hur sluuuuut är inte du!
Det finns många tillfällen att hälla ut alkohol, tex om någon puttar dig eller under en sex akt som i den där scenen från wild things med Denis Richards och Neve Cambell, kaaaaattttt scen!. Ni alla vet vilken scen jag menar, jag såg den på bio när jag var liten!
Men att hälla det i en skål är så handikappat att t.o.m din Pappa skulle örfila dig om han visste vad du gjorde med hans pengar.
Jag har förståelse för mycket saker, den rosa skjortan, sättet ni säger vissa ord t.o.m låten 1 2 3 Fanta o Rose 
Men att vaska var zero zero nopoint på en hög nivå.
Om du är en person som någonsin har vaskat....Må karma kissa i din mun.
Finns bara ett sätt att hälla ut alkohuuul med stil och då behöver du ett lager med alkohol och en gaffeltruck säg till baba att köpa det istället om du ska balla! HA.

P.S jag tar tebax det jag sa om Fanta låten den var bajs... och jag älskar fanta!
Här har ni en alkohol låt som ni kan skaka loss till istället.

Du är tung om du vet från vilken film sketchen i mitten av videon kommer ifrån.
Om du är komiker då ska du veta...
Var i nakno-city alias S-tälje idag för lite hihihaha. Det var en skön show där jag dela scen med Yvonne Johnson och Mistero Buffon(Öz) det gick bra för alla på riktigt.. Det var en skön show det var slutsålt och publiken var sköna. Komikerna prestera publiken de skratta.
Ska lämna er för nu. 

Men kom ihåg sluta vaska
Du är bättre än det...

Höj dig själv
PopChampagne 

Införskaffade nya löparskor igår med tanken att ta mig direkt ut i löpspåret men en lång sommar av dekadens och två futtiga träningspass på två månader visade sig obehagligt tydligt redan i butiken. Då jag skulle prova ut skorna på löpbandet blev jag så pass andfådd efter bara tre testlöpningar att jag fick lägga ner tanken på att springa tillsvidare. Det kan ju bero på att min spricka i revbenet inte är läkt heller men ändå. Länge sedan jag känt mig mer som en gammal gubbe. Det skulle väl i så fall ha varit förra sommaren då jag bjöds in till ett PR-jippo där jag, Martin Stenmarck, Olle Sarri och några andra fick spela fotboll på självaste nationalarenan Råsunda. Solen strålade och planen var i toppskick. Min egen form var däremot långt ifrån toppskick med tanke på att jag fick linka av planen efter två minuter efter att ha sträckt/brutit stjärten (!). Efter två minuter! Min farmor som är 80 år hade klarat sig längre på planen.

Jag lever fortfarande i tron att jag är 16 och inte behöver varken värma upp eller stretcha efteråt men jag kan säga att när man lämnar Råsunda och ser ut som Zeb MaCahan efter tre dagar på en hästrygg så ångrar man sig. Egentligen borde jag väl ha värmt upp redan i affären där jag köpte skorna igår för att vara på den säkra sidan men där går fan gränsen. Om jag så hade fladdrat av löpbandet rakt in i väggen av skor med sträckt stjärt så hade det ändå varit ett bättre alternativ än att stå och stretcha inför ett 30 sekunders "lopp" på löpbandet.

Livet börjar vid 40. Tjena!  

För ungefär ett år sen spelade jag in ett barnprogram, som heter Ahmed i medeltiden. Titeln har chockat många och att det är ett barnprogram har chockat fler.
Men idag var det premiär för programet satte på SVT barnkanal och där såg ja mig själv i 15min prata om medeltid.
Jag är nu officiellt en barnprogramsledare, det var kul och se slutresultatet med tanke på att det här var mitt första tv-jobb överhuvud taget.
Men jag var nöjd, jag hade jävligt roligt när jag spelade in programet och får hoppas att BARN tycker att mitt program är roligt.
Första avsnittet handlade om brott under medeltiden.
Vilket en av mina kompisar tyckte var jävligt roligt att mitt första barnprogram någonsin och första avsnittet handlade om brott!
Det samt att jag fick använda ordet hora framför en grupp femteklassare utan dåligt samvete.
För er som inte vet så var det olagligt att kalla en kvinna för hora man fick böta och blev utvisad från byn.
[Tänk på det nästa gång du tjafsar med bruden]

Så nu har jag lärt er något om medeltiden också!

[Skriver du Ahmed i medeltiden på youtube, kommer det dyka upp ett klipp som hetter Al-quaida bland oss]

Men så fort mina 15min of showbuisness var klart var jag tvungen att röra mig ut till söder då jag skulle köra stand-up på Maffia Comedy.
Det kändes som att jag inte hade kört på en stand-up klubb på evigheter, har haft en del gig under sommaren men det har varit lite mer annorlunda tillställningar som t.ex. när jag åkte iväg till Estland. Så det kändes skönt att stå på scen på en svensk stand-up klubb.
Testade massa nya grejer, snackade om allt från Elin till Kolmården och berättade lite om min upplevelse i Estland.
Jag älskar att testa nytt material även om jag inte har gjrot det så mycket på senaste, men det är en skön känsla, för man vet aldrig vad som kommer funka eller inte.

Var också kul att se Mårten vara där och testa lite grejer inför premiären av RAW på maxim nu till helgen. Tyvärr såg jag inte hela hans akt eftersom jag var tvungen att sätta mig backstage och memorera skiten jag hade skrivit [Fiskminne delux]

Ser själv fram emot preimären utav två anledningar
1.Steve Hughes ska köra, han är nog en av mina favoriter utav de utländska komikerna som har varit och kört på raw. En riktig skojare så det kommer defenitivt bli tung.

2. 7dagar efter preimär helgen kommer jag få stå på maxim och hålla i trådarna för RAW 4sept.

Säsongen är i alla fall igång så nu är det bara att mrrka på.
Vi ses kanske till helgen om inte, synd för dig.
Sov gott gott folk!

Efter en lång och intensiv dag på jobbet igår drog jag iväg med komikerkollegan och vännen Ha ha Hasse på galapremiären av Angelina Jolies nya film "Salt". En helt okej thriller men ingen film ni måste gå och se om ni frågar mig. Efter festen var det fest på Josefina där jag träffade min gamla Pippirullvän Olle Palmlöf som trots att han är ett fyllo av mästarklass är enormt duktig på bollsporter. Tydligen är han rankad som nummer 15 i Sverige på racketlon (tennis, badminton, golf och squash kombinerat). Annat som imponerade var att Ha ha Hasse berättade att han var med och grep Jackie Arklöv. Smått otroligt att se framför sig nu för tiden då det enda han griper (tag i) är tjejers rumpor he he.

Den här dagen har spenderats med att ha en väldig massa möten om den stundande premiären av RAW på Maxim och tillhörande TV-inspelning. Allt känns bra även om allt inte är löst på långa vägar men det är som det brukar vara. Ikväll ska jag till någon av de tre (!) standup-shower som körs här i Stockholm. Helt otroligt och kul att stand-up har nått en sådan nivå att det finns tre klubbar samma kväll i den här staden. Bara för sex år sedan var Norra Brunn den enda klubben i hela Stockholm.

Ni som engagerade er i skäggfrågan förresten. Efter en helrakning igår och noggrant övervägande har jag bestämt mig för att ha lite skägg i höstens TV-show trots allt. Känner mig naken utan och Patrick Ekwalls teorier om "att man inte kan ha könshår i ansiktet" bara stämmer om det nu varit så att jag klistrat fast just könshår i ansiktet och hur lockande än den tanken är...eeeh...så är det ju inte det jag tänker göra.

Bifogar ett klipp med lite grejer som kanske dyker upp i höst på RAW om jag inte stryker dem för att köra helt andra grejer. Den som lever får se. Det andra klippet är från RAW på turné i våras där jag och min vän Soran smågnabbades och det lär bli mer av den varan till helgen då vi kör ihop på RAW igen.

Det är nu bara fem dagar kvar till vi börjar spela in fjärde säsongen av RAW comedy club för Kanal 5 och i sedvanlig ordning är jag programledare. Då vi inte vet vilken ordning komikerna kommer ligga i showen måste jag ha 1) samma kläder varje gång så vi kan klippa mellan olika inspelningar och 2) bestämma mig för en frisyr och stil. Ilandsproblem big time - jag vet men ibland måste man få vara lite ytlig :-)

Den här veckan ska jag alltså försöka hitta kläder/en stil som känns gångbart att ha på sig i TV i åtta veckor. Och bestämma mig för hur jag vill se ut. Just nu har jag inte rakat mig på fem dagar och ser ut som en blandning av en hockeyspelare från Norrland och Kapten Rödskägg. Jag är alltså lite tveksam om det är så jag vill se ut i höst. Så...raka mig eller inte raka mig är frågan?

Hösten på RAW drar strax igång med dunder och brak. Platsen är vackra Maxim på Karlaplan som fått nytt liv igen. I takt med att rosévinet lagts på hyllan så börjar också bokningarna att rulla in och vi på RAW är oerhört stolta över att kunna presentera flera grymma bokningar! I kamp med i stort sett varenda live-arrangör av comedy i världen lyckades RAW vara dem som signade Axis of Awesome (AUS). Efter att ha sett deras show i Edinburgh för några veckor sedan fanns det inget som skulle stoppa mig från att få hit dem till Norden och nu är det alltså klart. Youtube-fenomenet Axis of Awesome är bland det roligaste och bästa jag sett på evigheter och missar ni dem när dem kommer hit i slutet av oktober blir jag förbannad - på riktigt. Inom några år är de världsstjärnor och inte bara ett youtube-fenomen. Tro mig. Malmö, Göteborg, Stockholm och Oslo blir städerna som besöks på deras första vända hit till våra breddgrader. Biljetter finns på ticnet.se inom väldigt kort.

Som om inte det vore nog kommer även irländska superstjärnan Ardal O´Hanlon (klippet nedan) hit i slutet av september för shower i Stockholm och Göteborg. Många av er känner säkert igen Ardal från kultserien "Father Ted" som i Sverige sändes på SVT.  En serie som blev en stor succé. Kort sagt har vi och ni en fantastisk höst att se fram mot.

Vill ni synas i TV så ska ni dyka upp nu i helgen (lördag) då vi börjar spela in vår fjärde säsong för Kanal 5. 

Varmt välkomna!

Trots att jag är mer slut i pallet efter den här dagen än en före detta proffsboxare så tänker jag skriva lite blogg. Eftersom ingen annan av mina RAW-komiker gör det! :-) Tror anledningen till att jag precis innan det här bara satt och stirrade på skärmen är 12 timmars jobb och två bananer till lunch i kombination med en hård vecka i Edinburgh. Det är verkligen menalt påfrestande att göra gig på ett främmande språk. Man kan aldrig riktigt bara slappna av och koncentrera sig på att bara försöka vara rolig utan måste hela tiden tänka på, i det här fallet, engelskan - och rädslan att bli hecklad (någon i publiken som medvetet stör showen med diverse ointelligenta kommentarer). Läste idag i brittisk media om "The fringe" och nyheten att en komiker, David Whitney skallat en hecklare. Jag drog det aldrig så långt under något av mina åtta gig i Skottland men även jag blev hecklad - trots att det giget gick bra, trots att det var gratis och komma och och trots att jag gjorde stand-up på ett främmande språk. Lite störande men också en del av charmen med att uppträda på världens idag största och mest omfattande stand-up comedy festival. 

Så här ser det till exempel ut på "The fringe" som överallt bubblar av kultur och framför allt comedy i alla dess former. Vi ber om ursäkt för att fotografen, inga namn, var lite suddig i blicken. Det har för övrigt inget att göra med dagens trötthet :-)

Förutom att jag gjorde fler shower än någonsin så såg jag som vanligt en massa shower också. Vilka kommer ni förhoppningsvis snart få se runt om i Skandinavien den närmsta tiden. Att Dylan Moran kommer tillbaka till RAW med en helt ny show, 2011 efter världs och Sverigesuccén med "What it is" bekräftade en trött (han med) Dylan Moran på en skön lunch där vi serverades av en trevlig ung man som förmodligen klipper sig hos en pudel. 

Under den dryga vecka jag var i Edinburgh så regnade det faktiskt extremt lite för att vara Augsti. Minns det året på "The fringe" då det regnade 24 timmar om dygnet hela festivalen! Alltså i en månad i streck utan stopp. Då var jag inte så här glad och lättklädd.

Mitt tydligaste minne från festivalen är stoltheten jag kände över att jag både vågade (igen) köra stand-up på ett främmande språk i ett främmande land men också den stolthet jag kände som svensk över att vi som var där tillsammans nog kommer ha gjort fler än 100 gig när alla har åkt hem. Mest glad är jag åt att det gått så otroligt bra för min vän Magnus Betnér som fått strålande recensioner och banat väg för mängder av kommande svenska komiker i Storbritannien. Eller som en brittisk recensent uttryckte det - "The best export from Sweden since Ingmar Bergman". Respekt. Magnus ser ni förresten på RAW den 16 oktober. Vi ses då! 

I det här rummet gjorde jag mitt sista och bästa gig. Det heter Cabaret Voltaire och var helt fullsatt när jag gjorde (en mindre) succé - jag med.

Det har tagit lite tid och den kommer fortsätta att utvecklas men nu är den i alla fall uppe - RAW:s comedyshop. Förutom massa grymma DVD:er med bland andra Dave Chapelle, Sarah Silverman, Carlos Mencia med flera - för första gången översatta till svenska - så hittar ni också massa prylar med Sean Banan och inom kort också T-shirts och kepsar med RAW-loggan som man hittills bara kunnat köpa på klubben.

Ni hittar shopen på http://www.rawcomedy.se/shop

Välkomna!

Mårten i Sean Banan-Tshirt.

Det är nästan så man måste nypa sig i armen här i Edinburgh. Antalet svenska komiker på plats slår nya rekord med hästlängder. Förr om åren när jag brukade komma hit så var jag helt ensam när jag jagade runt för att hinna med att se så många shower som möjligt varje kväll. Det är år jag minns med värme. Det här året känns det dock som väldigt länge sedan. Den stora skillnaden stavas svensk mognad och självförtroende.

Det är inte bara fler svenska komiker här i Skottland än någonsin förut, det är fler svenska komiker som är på världens näst största komikerfestival med ca 150 shower du kan se per dag (!) som GÖR shower. Jag tror vi är ungefär 12 komiker från Sverige som gör shower. Det är på små klubbar som inte tar mer än 30-100 personer men vi gör det. För varje show vi gör sätter vi ett avtryck. Ett blått och gult avtryck som ofta möts av applåder, skratt och en oväntad respekt.

Av alla oss som är här så finns det en person som gör det hela lite bättre, lite seriösare och lite mer imponerande än alla andra och det är självklart Magnus Betnér. Redan innan jag åkte hemifrån för att sluta upp med honom och resten av FTW productions såg jag hans, och förmodligen Sveriges, första recension av en 1 h timmes show på ett främmande språk. Magnus som första svensk i historien uppträder varje dag under en månad på grymma "The stand" med sin "Come all ya faithful" fick i recensionen, rubriken "A cult comic in the making". Han belönades med fyra stjärnor av fem. Jag kan inte beskriva i ord hur jävla stolt och glad jag blev både för Magnus och för vad han och FTW just nu gör för svensk stand-up comedy utomlands. Hade ni eller någon som helst media varit här hade ni förstått men det är ni inte. Edinburgh svämmar varje år över av inte bara regn utan även av comedy, teater och musik från hela världen. Det är här du ser världens största komiker och de som kommer att vara dem vi talar om i framtiden. Magnus är på god väg att bli en av dem och han ger alla oss andra inspiration och en tro på att vi faktiskt kan. Att vi är minst lika bra och kanske till och med bättre än många av de komiker som har engelska som modersmål.

Gårdagens show han gjorde var inget annat än en uppvisning i fantastisk comedy och han visade en gång för alla att Sverige är mer än bara Abba, Robyn, The Hives och Björn Borg. I Magnus har Sverige en blivande superstjärna och fler kommer det att bli. Det är inte en fråga om utan om när. Ikväll gör jag själv tre (!) gig här i Edinburgh. Det hade jag aldrig vågat om jag inte sett den succé och pondus Magnus, Fritte och många andra svenska komiker gått upp med på diverse olika scener här. Men det är nya tider nu. Jag kommer vara grym. Jag har det på känn.  

Du kan se ungefär 150-200 olika shower per kväll här.

.

FTW production och vänner mellan shower.