RAW Comedy Club

Stockholm 07:59. Trots ett mindre återfall av kladdkaka igår kväll så vaknade jag ändå med ett leende på läpparna. Ok det var ett trött leende men ett leende. Gårdagens träningspass, nyttig mat, Arsenals propagandafotbollD och bloggandet om Anna Anka gjorde susen. Kroppen tömd på negativ energi och fylld med positiv. Till er som också jobbar i stressiga arbeten kan jag rekommendera att skaffa barn. Nu har jag inga egna men min syster har. Det räcker med att öppna dörren och se och höra dem för att allt annat ska bli sekundärt. Vem kan ha ångest över möten eller stress när man möts av den här synen liksom?

Dagens frukost går i samma anda och jag är laddad för denna onsdag som består av möte med Kanal 5 och planering av skidresan till Åre. Imorgon vid den här tiden sitter jag på ett plan till Östersund. Om solen håller i sig kommer jag komma hem som en ny människa.

Igår var Anna Anka tillbaka i TV igen. Allt var sig likt. Med en röst som får Carolina Gynnings röst att framstå behaglig snackade hon massa skit på sitt sedvanliga sätt. Hon förkunnande för oss tittare bland annat att Paul kunde gå och knulla sig själv. Kalla mig synisk men jag tror nog faktiskt att han hellre gör det än får till det med den där människan. Jag tror till och med att enda anledningen till att han krävde blow jobs var för att täppa igen truten på henne i några minuter.

Det finns inget osexigare än personer som tycker själva att det är sexiga och värst är såna som dessutom måste säga det högt inför andra människor. Anna Anka gör både och och hon gör det i tredjeperson (!) "Anna Anka - fan vad sexig du är." Nej det är du inte. Du har sämre hållning än en stelopererad packåsna och ryggkotor som sticker längre ut än på ett stackars afrikanskt barn. Hon får leta länge om hon ska hitta någon ung, snygg kille som ska ge henne "ett ordentligt pök". Inte ens prata sexigt kan hon ju. Uuuääh. Utan Paul Anka har Anna Anka blivit det hon alltid varit - white trash.

Det har tagit mig 35 år att komma på. Egentligen är det sjukt men istället för att, som allt för ofta, bli besviken på mig själv väljer jag nu istället att vara glad och stolt över att jag faktiskt har kommit på det, även om det tagit extremt lång tid. Till mitt försvar ska jag säga att det är väldigt svårt att ändra på ett beteende innan du bryter det och får en välbehövlig distans. Dessutom är det som bekant svårt att lära gamla hundar att sitta. Och jag är en gammal hund numera. Jag tillhör ju en generation, eller om det bara är jag personligen, som fortfarande kan tänka "fan nu missade jag solsidan" och inte komma på tanken att jag kan se det på tv4play. Det faktum att man numera kan se sina favoritprogram på nätet har liksom inte gått in ännu. Precis som det tagit 35 år sedan jag föddes att inse det jag nu till sist insett.

Likt många andra artister och mediafolk så lever jag i mångt och mycket i en låtsasvärld av galafester, sena nätter, taxiresor, oregelbundna tider och onyttig restaurangmat. Vad jag har insett är att det inte är ett liv som passar mig. Det får mig att må dåligt. Det här är säkert inga nyheter för er som inte jobbar och lever på det här sättet och i så fall kan jag bara gratulera. För mig kom insikten igår natt.

Jag hade haft en dag som varit intressant men jag hade känt mig grinigare än vanligt och nu låg jag i sängen klockan 03:30 på natten och stirrade i taket och kände mig stressad. Klockan 03:30 på morgonen! Då är nåt fel. Jag gick igenom mina senaste dagar och insåg att de hade innehållit - galafester, sena nätter, taxiresor, oregelbundna tider och onyttig restaurangmat. Att man inte mår bra av att dricka alkohol vet ju till och med jag men jag insåg i natt hur ALLT hänger ihop - träning (som jag slarvat med den senaste tiden), bra kost, rutiner och god sömn. Det är ett sätt som gör att jag mår bra. Det andra livet - tvärtom.

Med andra ord ska jag ta det som var mest ett skämt - att bli Tyler Durden i Fight Club på allvar. Inte för att jag måste ha lika snygg kropp som Brad Pitt utan för att vägen dit går genom saker som är bra för kroppen, inte saker som gör kroppen och mig irriterad, grinig och sur.

Skriver detta medan jag är tillbaka till havregrynsgröt med valnötter, svart kaffe och färkspressad juice. Taxi till jobbet? Nope. Jag tar en promenad i solen med träningskläderna på ryggen.

Jag åker en hel del taxi i mitt jobb. I största möjliga mån försöker jag att undvika resor med Taxi Stockholm eftersom de, på grund av att de är så många chaufförer och får så få körningar (?), segar ut så in i helvete på sina få resor de får på en dag att man blir mordisk. Att åka Taxi Stockholm är inte som att vara på sightseeing, det är som att åka på långtidssemester. Att det enligt en undersökning dessutom är så att 91% av Taxi Stockholms chaufförer saknar dusch eller inte vet hur man använder en dusch talar inte heller direkt till bolagets fördel. Alltså åker jag andra bolag (läs: Top Cab) när jag kan men då vi av någon outgrundlig anledning har Taxi Stockholm som företagstaxi på Sony Music händer det ibland att jag är tvungen. Idag var en sån dag.

Det första jag ser när jag kliver in i bilden är en vit, handskriven lapp som sitter uppsatt tydligt på förarens instrumentpanel: klagomål@taxistockholm.se. Väldigt ärligt men inte helt förtroendeingivande. Det lär ju ha hänt förut om föraren tycker att det varit lika bra att sätta upp lappen i sin bil. Det skumma med taxichauffören var att han varken åkte någon omväg. luktade illa eller var otrevlig. Han var precis tvärtom. Förmodligen undantaget som bekräftar regeln.

I helgen gifte sig Niclas Wahlgren och Laila Bagge. Jag har inte dubbat en enda Disneyfilm i hela mitt liv och var följaktligen inte bjuden men det verkar ha varit ett genuint vackert bröllop. Brudparets kläder kom från MQ och gästerna från Hänt Extra och Expressen samt nära och kära från Aftonbladet. Hotellnatten, berättar paret för kvällstidningarna, firade de på Hotel Royal Viking - Vasagatan 1, 08-506 540 00. För mer info, gå in på paret Bagge-Wahlgrens hemsida och ni får 20% rabatt på en hotellnatt på Royal Viking.

På morgonen efter bröllopsnatten, svarar paret på Aftonbladets frågor som de bestämt träff med utanför Hotel Royal Viking - Vasagatan 1, 08-506 540 00. För mer info, gå in på paret Bagge-Wahlgrens hemsida och ni får 20% rabatt på en hotellnatt på Royal Viking. På frågan om vad som hänt på bröllopsnatten svarade Laila: "Vi har bara sovit i de jättesköna Hästens-sängarna som finns här på hotell Royal Viking på Vasagatan 1, 08-506..."

Jag är förvånad över att de inte sålde bröllopsnatten till Hustler eller Berth Milton. Då hade de ju kunnat tjäna pengar på både filmer och bilder. Skumt.

Bild från stureplan.se

Lördag kväll. Spenderade dagen med att promenera på Silicon Valley - Strandvägen bort mot Djurgården i strålande sol och blött slask. Aldrig får man vara riktigt nöjd. Blev dock betydligt gladare av den kokta laxen med fransk potatissallad på Blå Porten. Jag älskar ställen som behåller klassiker på sin meny. Tror laxen funnits där sen jag upptäckte Blå Porten och det är många år sedan. Lördagslunch med vitt vin och vänner - nice!

Har dessutom snabbkollat på Melodifestivalen och har väl bara ett snabbt konstaterande att göra och det är att Pernilla Wahlgren borde gått på bröllopet.

Apropå "Årets kändisbröllop"; hur fattig eller mediakåt är man om man säljer sitt bröllop till Expressen?? Seriöst. Vi talar om den kanske största och lyckligaste dagen i ens liv. Om det är någon gång man bara vill ha de man älskar runt sig är det väl på ens bröllop? En dag, kväll och natt där man firar med sina absolut närmaste vänner och familj. Laila Bagge och Niklas Wahlgren ville fira den dagen med Expressen.  

Befinner mig just nu i Malmö där jag varit och tränat med Paul Tilly. Man kan få för sig att han är liten när man ser honom i TV men när man ser honom live är han verkligen jätteliten. Fast muskulös liksom. Mycket märkligt. Det var Paul som visade vägen bland övningarna. Han visade sig också vara en sådan där gymtyp som går hem och duschar. Människor som gör det svettar inte bara ner sin jacka de har på sig i andra sammanhang sen - fräscht, de har också garanterat små och/eller fula könsorgan. I Pauls fall gissar jag på båda ha ha. Min teori gäller även tjejer om någon undrade.

Det blev fjärde träningspasset den här veckan trots att jag är på turné. Har aldrig hänt förr i mitt liv så jag är märkbart nöjd över min prestation. Ikväll blir det sista giget på den här miniturnén och det görs på Pauls sprillans nya klubb Glasklart. Ska bli väldigt kul. Kodjo Akolor är här nere också och vi brukar ha kul även utanför scenen så Malmö får se upp för lördagen är träningsfri. Här är en bildd från den första stand-up comedy kvällen i Skövde på 10 år som jag och Wahlbeck gjorde i onsdags:

Slog upp dagens DN i morse och möttes av en mycket glädjande syn – komikern, kollegan och vännen Kristoffer Appelquist prydde DN Kulturs förstasida. Jag vet inte om det har hänt någon gång tidigare med en svensk ståuppare, förmodligen men det är oerhört ovanligt att en stor svensk tidning har tillräckligt med balls för att sätta en svensk ståuppkomiker på sin första sida. Det är ingenting annat än en smärre sensation! Att svensk stand-up har haft en enorm hype de senaste fem åren har väl ingen missat och idag finns vår tidigare så förkastade och bortglömda gengre återigen i folks medvetande. Trots det är det ytterst ovanligt att landets tidningar uppmärksammar komiker i form av längre intervjuer eller skriver artiklar inför deras Sverigebesök. Alltså var det med ett leende på läpparna jag läste den fina intervjun av Jenny Damberg och såg de grymma bilderna på duktiga Kristoffer Appelquist i DN. Att det var just DN som uppmärksammade Kristoffer och hans show "Krig" på Boulevardteatern i Stockholm förvånar inte i och för sig. Betty Skawonius och company är helt enkelt överlägsna på bevakning av stand-up comedy i det här landet. Intervjun med Kristoffer som ni bör läsa hittar ni här.

Jag är nästan beredd att säga att jag älskar DN för deras bevakning av comedy. Andra tidningar ligger enormt långt efter. Man skriver gärna ett långt reportage om ett skotskt band ingen jävel hört talas om som ska spela på Debaser för 130 personer men om en superstjärna som Glenn Wool från Kanada kommer hit och fyller Göta Lejon – inte en rad. Jag har sagt det förr och säger det igen – det är pinsamt. Så respekt DN!

Att DN utöver det har den lysande skribenten Fredrik Strage som idag gör en mycket kul och intressant jämförelse mellan Kent och deras idoler Depeche Mode är ju en annan bonus. Och dessutom läser man ju alltid Martin Kellermans Rocky där först också. Nej jag försöker inte få en gratis prenumeration på DN, jag bara blir och blev väldigt glad av dagens kulturdel. Tills jag läste ”Åsiktsmaskinen”.

"Åsiktsmaskinen” halvt hyllar Fadde Darwichs stand-up debut och sågar RAW! Jag skriver det igen. De halvt hyllar Fadde Darwichs stand-up debut och sågar RAW. Helt plötsligt kändes alla hyllningar jag nyss skrivit om att redaktionen på DN har bäst koll i Sverige som bortblåsta. Mest besviken blir jag över att den som skrivit det , omöjligt kan ha varit på RAW live, eller sett tillräckligt många program på Kanal 5. Annars skriver man inte något som ”Har man genomlidit bara ett avsnitt av ”Raw” eller ”Stockholm live” – som görs av folk som försörjer sig på grovhuggna grabbflabb – är man beredd att förlåta en nybörjare i ett program med några tusen tittare.”

Den ansvarige för ”Åsiktsmaskinen” kanske har missat Nour El Refai, Gina Yashere, Glenn Wool, Ahmed Berhan, Messiah Hallberg eller framför allt det faktum att just Kristoffer Appelquist var en av de som var med i RAW den här säsongen. Och förra.

I rest my case.

Jaha. Då var två stand-up kvällar i Skövde och Jönköping avklarade. Trots att Skövde är betydligt mindre än Jönköping som är Sveriges nionde största stad, var det mer folk på showen i Skövde. Det är ett väldigt bra betyg åt Skövde. Desto sämre åt Jönköping. Publiken i Skövde var också mycket mer positiva direkt från början medan publiken i Jönköping var väldigt trögstartade och peakade under kvällens absolut sista minuter. Båda kvällarna var bra men jag vet inte varför det var sådan skillnad i attityd hos publiken. Så var det i alla fall.

Imorgon blir det show nummer tre på min lilla miniturné. Det är Malmö som gäller och trots att jag gör mitt tionde år som ståuppkomiker i år så har jag aldrig uppträtt i Malmö som headliner på en klubb så ser fram som fan mot att få komma ner och fullständigt köra över folk. Det blir också mitt sista gig innan vi åker med RAW på vår allra första Sverigeturné 17-27 mars. Förhoppningsvis är Glenn Wool (CAN), Soran Ismail, André Wickström, Messiah Hallberg och Ahmed Berhan lite mer partysugna än Wahlbeck som jag kört med i två kvällar nu. Jag tror på riktigt att det är roligare att festa med en nunna. Som är död, än med Peter :-) "En ööl nuuuu??!! Klockan är ju 22:20! Nej för helevete jag ska sova nu." 

Note to self. Åk inte på turné ensam med en 47-årig komiker.

Woooohoooo!!!! Party duuuude!!!

En av de grymt trevliga och proffsiga bröderna som driver de två krogar vi jobbade för. Någon som känner igen honom från TV? En ledtråd är att han är grymt bra på att boxas med jättetops.

Uppladdning en timme före gig med ett glas Chardonnay och en genomgång av sista idéerna. Sämre kan man ha det. 

Peter in action. Många gamla klassiker fick publiken i Jönköping höra - "Pizzeria New York", "Pizzeria Pingvin" och "Raka pungen" skämtet. Peter passade också passa på att meddela publiken att de inte skulle köpa biljetter till Big Comedy. "Det är alldeles för dyrt! Ni blir lurade". Mest intressant med det - han är själv med i den showen.

Jag spenderar åtskilliga timmar varje dag på facebook trots att det suger hårdare än en rumänsk hardcore-fettischstjärna numera. Den nya designen gör att vi får vrida tillbaka klockan till när jag var ung och man höll på med 28.8 modem som skulle vevas igång. En tid då man kunde gå och se på Cosby Show medan man väntade på att modemet skulle ringa upp. Exakt så långsamt går facebook nu när man ska kolla sina mail. Sjukt irriterande och jag vet inte om man ska kalla det uppdateringar när man gör om något till något mycket sämre. Trots det spenderar jag som sagt väldigt mycket tid på facebook.

Med 5000 vänner har jag inte bara tekniska issuesj längre. Till exempel kan jag inte adda fler vänner då jag nått min limit och när jag föreslår att folk som skickat requests att joina min fansida vill de inte. Jag förstår inte såna personer. Jag har ingen aning om vilka de är men de vill gärna adda mig. Om de inte är fans, vad är de i så fall - stalkers? Stalkers finns det också även om jag klarat mig rätt bra. Har dock några prospekts som kan flippa när som helst. Det är de som idag, antingen trycker "like" på allt jag skriver eller de som kommenterar varenda inlägg. De är kanske ofarliga just nu men snart ringer nog en av dem på dörren hemma och sätter en kniv i bröstet på mig.

Hade ett första litet tjafs med en av mina facebookvänner idag också. Hon skrev med anledning av mina senaste tweets/uppdateringar att: "Du verkar lite bitter... jobbig energi" varpå jag blev lite sur och skrev tillbaka något i stil med att om hon tyckte att jag var så bitter och spred så dålig energi när jag skämtade så stod det henne fritt att ta bort mig som vän. Hon svarade då att hon varit ironisk, något jag inte greppat då det inte var någon smiley med i det hon skrev. Ni som sett mig skämta i RAW vet att jag har lite problem med så kallade smileystjejer. Bevisligen har jag nu blivit så skadad att jag tar allt (nästan) som allvar om det inte är en förklarande smiley inpetad. Min komikervän Arj Barker (på RAW den 28/29 maj) har förklarat det här problemet på ett genialt sätt - det är för svårt att uttrycka känslor i digital kommunikation.

Självklart har han som, i det mesta han gör, gjort det på ett extremt kul och smart sätt. Det kommer 1 minut och 30 sekunder in i klippet men hoppa inte fram för det är 4 minuter comedy gold! Check it.

Befinner mig i skrivande stund mitt i bibelland. Närmare bestämt i Jönköping - Smålands Jerusalem. Det namnet kan kanske bero på att de är erkänt snåla här men mer troligt, på grund av att den kristna tron är större här än någon annan stans i Sverige.

Vad FAN gör jag här?

Jag är ju inte ateist på något sätt utan tror absolut på ett liv efter döden och högre makter. Även om man inte kan vara säker på vad som händer när man blir dör så blir ju ens tro ett sätt att lättare hantera den ofrånkomliga döden. Så vad jag menar är mer, vad fan gör jag här i bemärkelsen att jag starkt ifrågasätter om de som bokat mig till Jönköping över huvud taget sett min standup. Det kommer ju vara som att satans son kommit till staden. Jag är ju komikens svar på David Hasselhof. Sprit, sex och allmänt syndigt leverne är ju lika förekommande i min show som bögar under Melodifestivalen. Jag är ju inte den som brukar kompromissa heller, snarare bli sporrad av att chocka folk.

Jag ser redan löpet i Jönköpingsposten imorgon framför mig:

KOMIKER BRÄND PÅ BÅL VID VÄTTERN.

Jag gillar inte att att ha folk bredvid mig när jag flyger eftersom det är så jävla trångt jämnt. Jag har därför arbetat fram en egen teknik där jag gör mig så stor och tjock jag bara kan så att folk absolut inte ska vilja sitta bredvid mig utan passera snabbt, tänkandes att "det där fettot vill jag verkligen inte sitta bredvid!" Gick jättebra den här gången också. Sen om det beror på att folk ser mig som tjock eller bara jävligt mysko vet jag i och för sig inte.

Började dagen med en frisk morgonpromenad på 30 minuter här i Göteborg. Har alltså hunnit med två träningspass och kan konstatera att 1) morgonpromenad är grymt och ska göras igen och 2) att SATS i Göteborg har alldeles för få löpband och att man duschar i omklädningsrummet på det sätt man gjorde i mellanstadiet. Alltså duschar utan väggar mellan duscharna - alla duschar ihop. Perfekt om man gillar att visa upp sig naken för andra män. Inte så perfekt annars.

Det finns killar på gymet som börjar med att ta på sig strumporna men riktigt så välhängd eller avslappnad i min nakenhet är inte jag. Jag är mer killen som sätter på sig kalsongerna medan handduken är på. Jag skulle vilja vara så där avslappnad som vissa män är, som går runt helt nakna bland alla andra som om det vore det mest naturliga i världen men jag tycker det är rätt weird. 

Om några timmar bär det av till Skövde där jag uppträder ikväll tillsammans med Wahlbeck. Utsålt senast jag kollade men vill ni gå så kör vi på Husaren i alla fall ca kl 20. Kan finnas barplatser men är inte säker. Jag ska spendera dagen med att skriva nya grejer till showen. Har några idéer som jag tror kan funka. 

Göteborg 06:53.

Efter en het dusch (inte på det sättet) så var det dags för en skön frukost. DN:s ledarsidor är en klockren start på dagen!

Jaha då var "Debatt" i SVT avklarat. Jag var faktiskt lite nervös ska jag erkänna men efter en trevande start (jag satt helt tyst) så blev jag varm i kläderna. Hade fått order av redaktionen att hugga lite på Bert och gjorde så gott jag kunde. Det blir ju alltid lite Bert-show när han är med. Hann prata lite med Bertan innan programmet och den här gången mindes han mig i alla fall. Vi gjorde en TV-pilot ihop för två år sen. Vi hade setts ett par gånger innan dess i olika TV-sammanhang men det mindes han inte då. Piloten var det ingen kanal köpte den men det blev en kul pilot. Sök på "Mitt liv som Mårten Andersson" på youtube så hittar ni den om ni vill.

Receptionen på SVT var väldigt high tech. Undrar hur länge de där TV-apparaterna sitter kvar med tanke på att SVT Göteborgs nya adress är Hisingen ha ha.

SVT Göteborg bjöd på mackor som såg goda ut men nu är jag tillbaka på mitt Tyler Durden mission så åt två äpplen istället. Det gjorde inte Bert. Han hann inte mer än säga hej förrän han hade en smörgås i truten.

Vad det gäller humorn i årets Melodifestival så har jag sagt vad jag tycker så det räcker nu men en sak kan vi nog gemensamt konstatera. Det var bättre förr.