RAW Comedy Club

Slog upp dagens DN i morse och möttes av en mycket glädjande syn – komikern, kollegan och vännen Kristoffer Appelquist prydde DN Kulturs förstasida. Jag vet inte om det har hänt någon gång tidigare med en svensk ståuppare, förmodligen men det är oerhört ovanligt att en stor svensk tidning har tillräckligt med balls för att sätta en svensk ståuppkomiker på sin första sida. Det är ingenting annat än en smärre sensation! Att svensk stand-up har haft en enorm hype de senaste fem åren har väl ingen missat och idag finns vår tidigare så förkastade och bortglömda gengre återigen i folks medvetande. Trots det är det ytterst ovanligt att landets tidningar uppmärksammar komiker i form av längre intervjuer eller skriver artiklar inför deras Sverigebesök. Alltså var det med ett leende på läpparna jag läste den fina intervjun av Jenny Damberg och såg de grymma bilderna på duktiga Kristoffer Appelquist i DN. Att det var just DN som uppmärksammade Kristoffer och hans show "Krig" på Boulevardteatern i Stockholm förvånar inte i och för sig. Betty Skawonius och company är helt enkelt överlägsna på bevakning av stand-up comedy i det här landet. Intervjun med Kristoffer som ni bör läsa hittar ni här.

Jag är nästan beredd att säga att jag älskar DN för deras bevakning av comedy. Andra tidningar ligger enormt långt efter. Man skriver gärna ett långt reportage om ett skotskt band ingen jävel hört talas om som ska spela på Debaser för 130 personer men om en superstjärna som Glenn Wool från Kanada kommer hit och fyller Göta Lejon – inte en rad. Jag har sagt det förr och säger det igen – det är pinsamt. Så respekt DN!

Att DN utöver det har den lysande skribenten Fredrik Strage som idag gör en mycket kul och intressant jämförelse mellan Kent och deras idoler Depeche Mode är ju en annan bonus. Och dessutom läser man ju alltid Martin Kellermans Rocky där först också. Nej jag försöker inte få en gratis prenumeration på DN, jag bara blir och blev väldigt glad av dagens kulturdel. Tills jag läste ”Åsiktsmaskinen”.

"Åsiktsmaskinen” halvt hyllar Fadde Darwichs stand-up debut och sågar RAW! Jag skriver det igen. De halvt hyllar Fadde Darwichs stand-up debut och sågar RAW. Helt plötsligt kändes alla hyllningar jag nyss skrivit om att redaktionen på DN har bäst koll i Sverige som bortblåsta. Mest besviken blir jag över att den som skrivit det , omöjligt kan ha varit på RAW live, eller sett tillräckligt många program på Kanal 5. Annars skriver man inte något som ”Har man genomlidit bara ett avsnitt av ”Raw” eller ”Stockholm live” – som görs av folk som försörjer sig på grovhuggna grabbflabb – är man beredd att förlåta en nybörjare i ett program med några tusen tittare.”

Den ansvarige för ”Åsiktsmaskinen” kanske har missat Nour El Refai, Gina Yashere, Glenn Wool, Ahmed Berhan, Messiah Hallberg eller framför allt det faktum att just Kristoffer Appelquist var en av de som var med i RAW den här säsongen. Och förra.

I rest my case.

Jaha. Då var två stand-up kvällar i Skövde och Jönköping avklarade. Trots att Skövde är betydligt mindre än Jönköping som är Sveriges nionde största stad, var det mer folk på showen i Skövde. Det är ett väldigt bra betyg åt Skövde. Desto sämre åt Jönköping. Publiken i Skövde var också mycket mer positiva direkt från början medan publiken i Jönköping var väldigt trögstartade och peakade under kvällens absolut sista minuter. Båda kvällarna var bra men jag vet inte varför det var sådan skillnad i attityd hos publiken. Så var det i alla fall.

Imorgon blir det show nummer tre på min lilla miniturné. Det är Malmö som gäller och trots att jag gör mitt tionde år som ståuppkomiker i år så har jag aldrig uppträtt i Malmö som headliner på en klubb så ser fram som fan mot att få komma ner och fullständigt köra över folk. Det blir också mitt sista gig innan vi åker med RAW på vår allra första Sverigeturné 17-27 mars. Förhoppningsvis är Glenn Wool (CAN), Soran Ismail, André Wickström, Messiah Hallberg och Ahmed Berhan lite mer partysugna än Wahlbeck som jag kört med i två kvällar nu. Jag tror på riktigt att det är roligare att festa med en nunna. Som är död, än med Peter :-) "En ööl nuuuu??!! Klockan är ju 22:20! Nej för helevete jag ska sova nu." 

Note to self. Åk inte på turné ensam med en 47-årig komiker.

Woooohoooo!!!! Party duuuude!!!

En av de grymt trevliga och proffsiga bröderna som driver de två krogar vi jobbade för. Någon som känner igen honom från TV? En ledtråd är att han är grymt bra på att boxas med jättetops.

Uppladdning en timme före gig med ett glas Chardonnay och en genomgång av sista idéerna. Sämre kan man ha det. 

Peter in action. Många gamla klassiker fick publiken i Jönköping höra - "Pizzeria New York", "Pizzeria Pingvin" och "Raka pungen" skämtet. Peter passade också passa på att meddela publiken att de inte skulle köpa biljetter till Big Comedy. "Det är alldeles för dyrt! Ni blir lurade". Mest intressant med det - han är själv med i den showen.

Jag spenderar åtskilliga timmar varje dag på facebook trots att det suger hårdare än en rumänsk hardcore-fettischstjärna numera. Den nya designen gör att vi får vrida tillbaka klockan till när jag var ung och man höll på med 28.8 modem som skulle vevas igång. En tid då man kunde gå och se på Cosby Show medan man väntade på att modemet skulle ringa upp. Exakt så långsamt går facebook nu när man ska kolla sina mail. Sjukt irriterande och jag vet inte om man ska kalla det uppdateringar när man gör om något till något mycket sämre. Trots det spenderar jag som sagt väldigt mycket tid på facebook.

Med 5000 vänner har jag inte bara tekniska issuesj längre. Till exempel kan jag inte adda fler vänner då jag nått min limit och när jag föreslår att folk som skickat requests att joina min fansida vill de inte. Jag förstår inte såna personer. Jag har ingen aning om vilka de är men de vill gärna adda mig. Om de inte är fans, vad är de i så fall - stalkers? Stalkers finns det också även om jag klarat mig rätt bra. Har dock några prospekts som kan flippa när som helst. Det är de som idag, antingen trycker "like" på allt jag skriver eller de som kommenterar varenda inlägg. De är kanske ofarliga just nu men snart ringer nog en av dem på dörren hemma och sätter en kniv i bröstet på mig.

Hade ett första litet tjafs med en av mina facebookvänner idag också. Hon skrev med anledning av mina senaste tweets/uppdateringar att: "Du verkar lite bitter... jobbig energi" varpå jag blev lite sur och skrev tillbaka något i stil med att om hon tyckte att jag var så bitter och spred så dålig energi när jag skämtade så stod det henne fritt att ta bort mig som vän. Hon svarade då att hon varit ironisk, något jag inte greppat då det inte var någon smiley med i det hon skrev. Ni som sett mig skämta i RAW vet att jag har lite problem med så kallade smileystjejer. Bevisligen har jag nu blivit så skadad att jag tar allt (nästan) som allvar om det inte är en förklarande smiley inpetad. Min komikervän Arj Barker (på RAW den 28/29 maj) har förklarat det här problemet på ett genialt sätt - det är för svårt att uttrycka känslor i digital kommunikation.

Självklart har han som, i det mesta han gör, gjort det på ett extremt kul och smart sätt. Det kommer 1 minut och 30 sekunder in i klippet men hoppa inte fram för det är 4 minuter comedy gold! Check it.

Befinner mig i skrivande stund mitt i bibelland. Närmare bestämt i Jönköping - Smålands Jerusalem. Det namnet kan kanske bero på att de är erkänt snåla här men mer troligt, på grund av att den kristna tron är större här än någon annan stans i Sverige.

Vad FAN gör jag här?

Jag är ju inte ateist på något sätt utan tror absolut på ett liv efter döden och högre makter. Även om man inte kan vara säker på vad som händer när man blir dör så blir ju ens tro ett sätt att lättare hantera den ofrånkomliga döden. Så vad jag menar är mer, vad fan gör jag här i bemärkelsen att jag starkt ifrågasätter om de som bokat mig till Jönköping över huvud taget sett min standup. Det kommer ju vara som att satans son kommit till staden. Jag är ju komikens svar på David Hasselhof. Sprit, sex och allmänt syndigt leverne är ju lika förekommande i min show som bögar under Melodifestivalen. Jag är ju inte den som brukar kompromissa heller, snarare bli sporrad av att chocka folk.

Jag ser redan löpet i Jönköpingsposten imorgon framför mig:

KOMIKER BRÄND PÅ BÅL VID VÄTTERN.

Jag gillar inte att att ha folk bredvid mig när jag flyger eftersom det är så jävla trångt jämnt. Jag har därför arbetat fram en egen teknik där jag gör mig så stor och tjock jag bara kan så att folk absolut inte ska vilja sitta bredvid mig utan passera snabbt, tänkandes att "det där fettot vill jag verkligen inte sitta bredvid!" Gick jättebra den här gången också. Sen om det beror på att folk ser mig som tjock eller bara jävligt mysko vet jag i och för sig inte.

Började dagen med en frisk morgonpromenad på 30 minuter här i Göteborg. Har alltså hunnit med två träningspass och kan konstatera att 1) morgonpromenad är grymt och ska göras igen och 2) att SATS i Göteborg har alldeles för få löpband och att man duschar i omklädningsrummet på det sätt man gjorde i mellanstadiet. Alltså duschar utan väggar mellan duscharna - alla duschar ihop. Perfekt om man gillar att visa upp sig naken för andra män. Inte så perfekt annars.

Det finns killar på gymet som börjar med att ta på sig strumporna men riktigt så välhängd eller avslappnad i min nakenhet är inte jag. Jag är mer killen som sätter på sig kalsongerna medan handduken är på. Jag skulle vilja vara så där avslappnad som vissa män är, som går runt helt nakna bland alla andra som om det vore det mest naturliga i världen men jag tycker det är rätt weird. 

Om några timmar bär det av till Skövde där jag uppträder ikväll tillsammans med Wahlbeck. Utsålt senast jag kollade men vill ni gå så kör vi på Husaren i alla fall ca kl 20. Kan finnas barplatser men är inte säker. Jag ska spendera dagen med att skriva nya grejer till showen. Har några idéer som jag tror kan funka. 

Göteborg 06:53.

Efter en het dusch (inte på det sättet) så var det dags för en skön frukost. DN:s ledarsidor är en klockren start på dagen!

Jaha då var "Debatt" i SVT avklarat. Jag var faktiskt lite nervös ska jag erkänna men efter en trevande start (jag satt helt tyst) så blev jag varm i kläderna. Hade fått order av redaktionen att hugga lite på Bert och gjorde så gott jag kunde. Det blir ju alltid lite Bert-show när han är med. Hann prata lite med Bertan innan programmet och den här gången mindes han mig i alla fall. Vi gjorde en TV-pilot ihop för två år sen. Vi hade setts ett par gånger innan dess i olika TV-sammanhang men det mindes han inte då. Piloten var det ingen kanal köpte den men det blev en kul pilot. Sök på "Mitt liv som Mårten Andersson" på youtube så hittar ni den om ni vill.

Receptionen på SVT var väldigt high tech. Undrar hur länge de där TV-apparaterna sitter kvar med tanke på att SVT Göteborgs nya adress är Hisingen ha ha.

SVT Göteborg bjöd på mackor som såg goda ut men nu är jag tillbaka på mitt Tyler Durden mission så åt två äpplen istället. Det gjorde inte Bert. Han hann inte mer än säga hej förrän han hade en smörgås i truten.

Vad det gäller humorn i årets Melodifestival så har jag sagt vad jag tycker så det räcker nu men en sak kan vi nog gemensamt konstatera. Det var bättre förr.

I dagens Expressen kan man läsa att anrika klubben Café Opera driver med staden Hässleholm. Café Opera uppmanar tydligen sina stamgäster att inför årets kortbytarkväll skicka sina gamla kort till Hässleholm."Vi vill skänka glamour till Sveriges mest behövande" säger nattklubbschefen Jonas Ghauri. Jaha. Varför skickar ni kort till Café Opera i så fall?? Senast det var någon glamour på Café Opera var väl när Johannes Brost var "The shit" och det var inte direkt igår. Hässleholms befolkning har garanterat roligare på lokala pizzerian än på Café Opera. Största problemet förutom att musiken suger är att de som bestämmer fullständigt förstört det som gjorde "Caféet" till nattklubben nummer 1, nämligen totalpajjat inredningen. Det som alltid gjort Café Opera till ett ställe som skiljt sig från övriga Stockholmskrogar har varit att det varit en otroligt vacker miljö som andats historia. Det var därför de internationella gästerna flockades där. Numera är de största internationella och svenska stjärnorna hellre på Hells Kitchen eller Collage. De senaste åren har de som bestämmer lustmördat allt det Café Opera stod för och gjort om barerna och all inredning så att Cafét numera ser ut som vilken nattklubb som helst med pråliga neonljus. Kan bara gratulera Hässleholmsborna till att de fick gamla kort som inte gäller på Cafét längre.

Anrikt? I don't think so.

Om några timmar drar jag till Göteborg och hoppas solen skiner där med. Oddsen på det är väl i och för sig ungefär lika stora som att Maud Olofsson får kicken trots att Centern numera inte ens verkar ta sig in i riksdagen. Det är alltid regn i Göteborg. Trots det gillar jag verkligen Göteborg. Det är något med den där avenyn trots allt. I "Debatt" (Kl 20:30, SVT2) ska vi diskutera underhållningen i årets Melodifesitvalen och jag har förberett mig noga genom att äta riktigt dålig mat den senaste veckan - Mc Donalds, lasagne och pizza plus att det blev ordentligt med alkohol efter RAW-showerna och Kent så jag är lagom irriterad nu. Jag har också kollat igenom alla deltävlingarna och konstaterat att det bevisligen inte finns några modeaffärer i Sandviken och att Malmöborna är stoltast (vem är förvånad) av applådstarten i programmet att döma. Applåderna i början är ju lite beviset på stadens energi, lite - "så här gör vi det i XXX". Öppningsapplåderna i Malmö påminde om Barack Obamas precis före han blev president! Ett stolt folk Malmöborna. I Sandviken applåderade man i ca 8 sekunder efter "Hallå Sandviken".

Nu är ju inte tanken att min irritation över att min resa mot Tyler Durden-land går åt helt fel håll ska gå ut över stackars Måns, Dolph och Christine i kvällens SVT-debatt men det är inte bara mitt osunda leverne som behövs för att bli på dåligt humör när det gäller kvällens ämne. Jag stör mig inte mest på de två och en halv programledarna. Jag har träffat alla två och en halv och gillar dem. Kritiken i Aftonbladet förra veckan riktade jag mot manuset och inte just de tre programledarna. Dock tycker jag att SVT har gjort ett felaktigt val. Mer om detta ikväll.

Avslutningsvis ska ju inte ångra när man haft roligt men det är efter mina fem vita veckor med massa träning kontra fester och sena nätter på krogen oerhört tydligt vad jag mår bäst av. Det e tillbaka till havregrynsgröt med valnötter och kalkon med broccoli och massa träning som gäller. Viljan, om än lite skämtsamt, att se ut som Tyler Durden finns kvar men framför allt vill jag må mentalt bra och det gör jag bevisligen inte av osunt leverne. Det har tagit 35 år att fatta men bättre sent än aldrig.

Ny vecka. Trött efter Kent på Annexet igår. Det var första gången jag såg Kent live men definitivt inte sista. Den var en magisk konsert! Den här veckan kommer vara som förr i tiden med massa gig utanför Stockholm. Det ska bli jättekul. Även om jag älskar RAW så är jag ju bara konferencier där och hinner aldrig köra ordentligt själv och bygga upp nåt bra. Därför är det kul att göra andra gig där jag kan köra 30-40 minuter i ett streck. Skövde, Jönköping och Malmö på onsdag, torsdag och fredag. Vill ni ha detaljer så är det bara att säga till. Imorgon ska jag också jobba med humor men inte i form av show utan jag ska gästa SVT:s "Debatt" och prata om humorn, eller snarare avsaknaden av humorn i årets Melodifestival. Kanske inte världens viktigaste ämne men det är nog enda gången jag kan tacka ja till ett debattprogram och faktiskt tillföra något ha ha. Bert Karlsson ska vara med också så då lär det ju garanterat bli underhållande.

Kent igår:

Söndag. Ligger i soffan och tar igen mig efter en intensiv men väldigt rolig helg som gått i skrattets tecken, både på och av scenen. Det blir lätt så när man umgås med komiker och The Da Silvas. Vi började gårdagskvällen med bowling. Om man inte alltid hade fått garanterad fotsvett av de äckliga skorna hade jag nog spelat bowling oftare men det drar liksom ner helhetsbetyget. Daniel vann första serien (151 poäng), en poäng före Carin (150 poäng) och jag lyckades vinna den andra serien med 167 poäng. Började med tre raka strikar och skämdes nästan mer än jag var stolt. Man vill liksom inte vara bra på bowling. Fotboll eller tennis - gärna men bowling, nej tack. Det smäller lika högt som att vara världsstjärna i dart. Om du kan vara smällfet och ändå vara en världsstjärna är det ingen riktig sport som jag ser det.

Efter bowlingen blev det snabbmiddag på Indira på Söder och sen RAW på Göta Lejon. Showerna är alltid lite bättre på lördagar. Publiken, komiker - ja alla inblandade är utsövda och lite vassare. Efter att ha lekt Hitler backstage så höll alla tiderna igår också och showen var klar redan klockan 00:00. Exemplariskt. Man vill ju lämna publiken med känslan att de skulle velat se lite mer snarare än att deras rövar har domnat bort. I fredags då showen slutade 00:45 (!) satt en kille och sov hela andra acten. Inte riktigt tanken.  

Ikväll blir det Kent. Första gången jag ser dem live. Ska bli kul som fan då jag älskar nya skivan med massa elektroniska influenser.

The Da Silvas.

Markus Birdman var sämst med 63 poäng men var glad ändå. Kanske för att man kunde dricka öl medan man idrottade.

Kortast av alla var Let's Dance-Jeanette. Det visar väl dessa kort om inte annat ha ha.

Gårdagen av RAW blev grym. Allt funkade som det skulle men förmodligen blir det ännu bättre ikväll. Både komiker och publik brukar vara mer utvilade på lördagar. Mest kul var det att det gick så bra för Daniel Da Silva. Att göra en debut på det sättet kan bara beskrivas som grymt imponerande. Efter showen tog vi oss till Berns och Spy Bar via Solidaritet. Antalet vodkajärn: för många. Alla höll ut till 05:00 och jag avslutade sedvanligt med Mc Feast & Co. Säg inget till Tyler Durden. Bäst musik spelades som vanligt på Berns. Tack Johan Netz. Ikväll har jag blivit erbjuden att spela lite skivor själv efter vår show på Göta Lejon. Stället är Rose. Kom dit om ni ska ut eller haka på om ni ska gå på RAW. Innan dess är det dock dags för "Fur Alle" show med Peter Wahlbeck kl 16 på Mosebacke. Senast jag såg nåt med Wahlbeck & Reuter skrattade jag så tårarna rann. Reuter, Wahlbecks radarpartner och Djävulen i Ballar av Stål, gjorde ett nummer där han tejpade fast massa uppblåsbara saker på sig själv - krokodiler, tomtar, bananer och annat. Plus (!) att han tejpade in en gubbe på första raden i sig själv och alla uppblåsbara saker. Har nog aldrig skrattat mer i hela mitt liv! Det blir en perfekt start på den här gråa dagen i Stockholm.

Min målsättning med RAW från starten har varit att vara en klubb som inte bara levererar den vassaste comedyn i det här landet utan även att ha grymt ljud, ljus och att ha cool musik i den bästa lokalen som finns. Det kan tyckas som självklarheter men jag vet inte hur många gånger jag uppträtt genom åren då "scenen" bestått av en lastpall eller en läskback, där ljudet rundar eller scenljuset består av en gul spotlight. Otrevliga vakter som förstör stämningen för gästerna redan i dörren brukar också hända skrämmande ofta.

Kortfattat handlar det om detaljer. Precis som det är detaljerna som gör mannen är det detaljerna som gör klubben. Åtminstone som jag ser det. På Göta Lejon har RAW hittat hem. Personalen är grym. Dörrvakter, foajépersonal, bartenders, alla ljud och ljustekniker...Det är klass rakt igenom. All den tid de, jag själv och alla andra som jobbar med RAW lägger ner på att allt gör RAW ska vara grymt gör att jag utan att skämmas kan säga att vi är Sveriges överlägset bästa standup-klubb. På alla sätt. Vi har också landets bästa publik. Det är alltid grymt att "komma hem" och veta att man har en grym publik som väntar i salongen. Ert engagemang är dessutom rörande. Över 40 personer hörde av sig idag med låtförslag till kvällens intro och efter att ha suttit med kollega, vän och musikexpert Daniel Breitholtz i några timmar och gått igenom låtförslagen har vi hittat en vinnare. 

Vad jag försöker säga, sammanfattningsvis är nog att jag tycker ni ska gå på RAW i helgen :-)

Fredag. Ligger i sängen och vaknar till. Det går långsamt. Gårdagens gig blev mycket bättre än väntat. Att inte köra standup på länge e som att starta en kall bil men äntligen börjar motorn bli varm. Nu ska jag bara fylla upp med ny bensin. Medelåldern på Norra Brunn var strax över 67 år. Hade inte 11 årige stjärnskottet Soran Ismail uppträtt samma kväll så hade nog snittet varit 83 år och det är väl inte direkt min publik. Om ni inte känner till Soran så är han en av Sveriges absolut duktigaste komiker med kurdisk bakgrund i 21-årsåldern, från Knvista. Kul att han ska med på RAW:s Sverigeturné om några veckor. Jag ljög förrresten förut. Han är inte 11 men ser ut som 11 även om han försöker luras med det där lösskägget. Mig lurar du inte Soran. Du ser fortfarande ut som du leker med monchichi. Eller, rättelse, du ser ut som en monchichi. I kurdisk tappning.

När det gäller att se ut som en monchochi är det ju i och för sig ingen som slår Hasse Brontén.

Orginalet ser ut så här:

Dagen idag mommer spenderas med att fila på mina skämt och fixa musik till Ikväll då det äntligen är RAW-premiär på Göta Lejon. Om du inte vill slåss med alla lönehelgsfyllon och istället avnjuta en kall öl och skratta till fantastiska komiker så börjar vår show kl 22. Biljetter kan köpas på ticnet eller i kassan fram till showstart. De kostar 245 kr för vanliga och 150 kr för nudelätare (ej asiater, studenter alltså). Bara vår internationella gäst den här helgen är värd de pengarna!